Om att vara förälder till en hemmasittare
I varje klass jag undervisar finns elever som är borta väldigt mycket, så mycket att det påverkar deras studiesituation negativt. Inte riktigt i varje klass, men ganska ofta, finns elever som är borta så mycket att de har en problematisk frånvaro. De är så kallade hemmasittare. På gymnasienivå kan en del göras och saker görs… Fortsätt läsa Hur arbetar vi med skolnärvaro?
Halva höstterminen har gått och det mesta flyter på så bra att jag ibland behöver nypa mig i armen. Två frånvarodagar totalt på grund av dåligt mående, båda efter schemabrytande dagar som tagit mycket energi. I övrigt har endast några dagars förkylning hindrat närvaron. Jag har funderat mycket på vad som egentligen gör att skolan… Fortsätt läsa När skolan äntligen funkar
Första månaden på nya skolan och allt har verkligen gått mycket bättre än jag kunde drömma om. Med undantag för ett par sjukdagar har sonen haft full närvaro. Dessutom har han hängt med klasskompisar både på eftermiddagar och helger. Visst är han trött, men det är som att energin räcker mycket längre när han trivs.… Fortsätt läsa En månad har gått
När sonen kom ner idag för att fixa frukost frågade han hur jag kände inför att börja jobba imorgon. Jag sa som det var att jag såg fram emot att träffa mina kollegor, men att jag verkligen inte var sugen på att gå upp tidigt. Därefter frågade jag om han tyckte det var skönt att… Fortsätt läsa Vilken härlig känsla
Sonen sökte tre gymnasiealternativ och kom in på alla tre, inklusive den lilla skola i stan som är riktigt svår att komma in på. Nu blev det närmaste skolan ändå och estetiska programmet. Även om jag vet att det kommer fler dippar ska jag kosta på mig att inte tänka så mycket på framtiden just… Fortsätt läsa Han kom in!
Idag är året på IM officiellt över och även om det varit ett bra år på väldigt många olika sätt, är det skönt att sonen nu får gå vidare. Att vara ett år äldre än sina klasskamrater på gymnasiet är inget konstigt, två funkar, men blir det fler år är det ofta bättre att försöka… Fortsätt läsa Skolavslutning
Jag tror att alla föräldrar oroar sig för sina barn, men vi som har barn vars väg i livet inte varit spikrak, oroar oss kanske lite extra. Som det ser ut blir sonen behörig och kan börja ett nationellt program i höst. Jag tror att han kan hamna på en plats där han kan växa,… Fortsätt läsa De sista pusselbitarna och den ständiga oron
Ja, jag vet att introduktionsprogrammen också är på gymnasiet, men just nu är det fullt fokus på ett nationellt program. Betyg räknas, strategier läggs upp och senast i måndags ändrade sonen sin ansökan. Drömmen hade varit att gå på en annan skola än vad som troligen kommer att vara möjligt, men alternativen är okej. Får… Fortsätt läsa Men siktet inställt på gymnasiet
I ett jobbsammanhang såg jag rektorn på barnens gamla grundskola och reaktionen överraskade mig. Hjärtat började slå, det blev svårt att andas och jag kände mest av allt för att fly den stora aula där vi båda befann oss. Undrar om han insett hur mycket han påverkat hela vår familj?! Jag har funderat mycket på… Fortsätt läsa En rejäl reaktion
Skolan går fortfarande riktigt bra för sonen. Minst tre, ofta fyra skoldagar i veckan blir det och så mycket har han inte varit på plats sedan han gick i fyran. Det som händer är dock att andra utmaningar blir synliga och vissa delar av hans autismdiagnos märks faktiskt mer i mötet med andra. Dels är… Fortsätt läsa När annat blir synligt
Mamma och lärare 